På världsmötet under VM på Rhodos beslutades att IPSC mini rifle skulle bli en officiell gren inom IPSC. Frågan är om det är rätt väg att gå? Personligen är jag inte helt säker. Vad tycker du?
Kommentera gärna varför Du tycker som du gör.
OBS – frågeställningen är min egen och har inget med IPSC Sverige att göra – OBS
/Andreas
Loading ...Jag trodde att säsongen var slut för min del men när Henrik och Anders från Kristianstad dukade upp 5 stationer för en höstmatch så tog jag tillfället i akt. Dagens match var den ljusa varianten av Ålamörkret som skjutits under ett par år nu i Kristianstad. Matchen skjuts i mörker och gjordes också så i fredags kväll. Eftersom ljusförhållandena spelar en stor betydelse så blir samma 5 stationer i mörker, något helt annat i dagsljus.
Stationerna var varierande och höll hög level 1 klass. Det är alltid roligt att komma till Kristianstad för att skjuta och så även idag. Stort tack till IPSC Kristianstad och framför allt till Henrik och Anders. Bra jobbat!
Passade på att få in en 100%-are vid sista chansen för året! 
En filmsnutt blev det
Senaste uppdateringen av RangeLog har gett oss minor-skyttar ett fantastiskt hjälpmedel. Nu mera matar du in dina träffar och får därmed ut adekvata rapporter, presenterade på ett snyggt sätt. Detta ger dig en bra bild om du tränar rätt och vad du ska lägga fokus på.
Bifogad bild visar senaste scorecard-uppdateringen efter att jag matat in resultaten från SweDen Cup finalen.
OBS! Det är gratis att gå med, men det finns också en ett betalalternativ om du önskar alla funktioner på tjänsten.
/Andreas
Under mina 12 år som IPSC skytt har jag haft förmånen att tävla och träna med de absolut bästa skyttarna i Sverige och Norden. Detta tillsammans med en vetgirighet hos mig själv och viljan att hela tiden utveckla mitt eget skytte samt min instruktörsroll, har lett till att jag har en hel del att dela med mig av – något som jag gärna och ofta gör.
I våras fick jag möjligheten att vara medförfattare till en artikel i Vapentidningen. Nedan finns länk för att ladda ner denna.
Artikel i Vapentidningen (153)Då var det dags för finalen av SweDen Cup 2011. Värd för evenemanget stod, precis som förra året, Malmö Skyttegille och platsen Spillepengen. Spillepengen är förmodligen södra Sveriges finaste anläggning för vår sport men politik inom föreningen (och kanske utom också?) hade gjort att arrangörerna bara kunde använda ca 25 % av anläggningen. Detta gjorde att de fick tränga ihop 3 stationer på en skjutplats vilket – som ett brev på posten – resulterade i långa väntetider. Kanske inte så mycket att göra åt och som tur var så hade vi bra väder så väntan gick att uthärda.
Matchen bestod av 8 stationer, 3 små, 4 stora och en medium. Klubben hade tydligen innan matchen råkat ut för en stöld av många av deras stålmål så de lös med sin frånvaro (förutom stage 1 och 2), dock var det inget jag reflekterade så mycket över. Vad som däremot slog mig var avsaknaden av NS-tavlor. Om man jämför tidigare matcher så var det stor skillnad. Det var tydligt att till motsats av många tidigare matcher så ville de ha höga träffaktorer på denna matchen. Tavlorna var placerade på förhållandevis nära håll och ofta helt öppna. Ser man på resultaten lockade detta många till att skjuta snabbt – i vissa fall över sin förmåga. I övrigt var det många stationer som bjöd på flera lösningar – något som de sista två åren blivit Malmös signum. Station 2, 5 och 8 var favoriterna för dagen.
De små stationerna var….fantasilösa. Jag har absolut inget mot små speedshoots men varför inte lägga in någon form av förflyttning eller något annat så att det händer något? En svinger kanske?
Allt som allt så tycker jag att matchen var bra arrangerad och det var kul att ösa på lite med skyttet.
Som finalarrangör åker man ju också på det hedervärda arbetet att samla ihop till ett prisbord. Malmö hade verkligen lyckats bra med det även i år! Production hade som sig bör det största prisbordet med 110 deltagare totalt i cupen. Det var allt från kronografer till halsdukar. Och det bästa med prisbordet var att kepsarna lös med sin frånvaro! Mer sånt från landets arrangörer!
Resultatmässigt så vann Lars Hagemann från Danmark production med 5 matchsegrar. Svårt att slå det resultatet…. tvåa blev Even Skaarer (N), trea Magnus Johansson från Växjö och fyra blev en annan dansk, Jack Römer. Jag lyckades knipa 5:e platsen med några poäng till godo. Detta är ett resultat jag är mycket nöjd över med tanke på den inte fullt så lyckosamma säsongsstarten. Ett par ändringar i träningsprogrammet och i min ”gameplan” gjorde att jag lyckades bli andre bästa svensk. Kul!
Kullens PK:s skyttar har överlag lyckats mycket bra i cupen då vi i production tog platserna 5, 9, 12, 16 och 26 av oss som fick ihop 5 matcher. Finns det någon annan förening som slår det?
Nu blir det ett vinterupphåll från matcherna och off season-träning. Samtidigt börjar förberedelserna inför nästa års cup. Jag hoppas och tror att arrangörerna är villiga att göra nästa års cup till en ännu bättre cup än i år.
Personliga favoriter bland årets SweDen Cup matcher är Kristianstad, Hanebjerg, Köpenhamn och Malmö. Vilka var era favoriter? Klicka i ett val i omröstningen!
Så här såg det ut när jag sköt matchen;
[polldaddy poll=5609549]
Så har det korats ett gäng nya världsmästare, men det är inte det jag vill belysa med denna tråden utan det är Matchorganisationens brist på att meddela resten av världen vad som pågår under matchen.
De allra flesta större mästerskap har idag någon form av mediabevakning och Matchorganisationen bakom World Shoot, försökte i brist på intresse från producenter, ge omvärlden en mediabevakning i form av streamad videofilm. Så hur gick det då? Well…jag har nog kollat sammanlagt 30 sekunder från denna bevakning. Anledningen till det är helt enkelt att de från början hade en, vad det verkade som, usel teknisk lösning. De verkade dessutom inte ha provkört systemen ordentligt innan main match. En annan anledning är ljud- och bildkvaliteten. Det blir helt enkelt inte speciellt kul att titta på.
Här är ett exempel:
Observera att kvaliteten är mycket bättre nu än när det sändes live.
En annan grej som stört mig under VM är resultatrapporteringen. Att få titta igenom ett 250 sidors pdf-dokument om stationsresultaten är ju helt enkelt ogörligt om man inte har hur mycket tid som helst till sitt förfogande. Varför blir det så då? Jo, för att Matchorganisationen tvingas använda skräpet Win MSS, som inte klarar av att presentera resultat på annat sätt. Jag hoppas verkligen att de gör något åt det i framtiden, eller helt enkelt använder sig av system såsom Shoot’n score it. Tänk vilket framsteg det skulle bli att som tävlande eller åskådare kunna följa resultatet medan de knappast in. Fantastiskt! Jag vill veta hur det har gått för en specifik skytt på de stationer han eller hon skjutit. Detta fixar SSI med ett par knapptryckningar medan man med Win MSS pdf-fil får sitta någon timme eller två för att hitta skytten.
VM är i full gång borta på Rhodos men själv sitter man hemma och vilar ut efter att ha målat ett rum en massa gånger….känns inte helt rätt måste jag säga.
Förra inlägget handlade ju om vilka typer av stationer vi vill möte ute på matcherna. Nu har jag en annan fråga till er och den handlar om nivån på matcherna, och då menar jag inte svårighetsnivån utan nivån på arrangemanget. Ska vi satsa på många mindre välbyggda matcher, kanske med outbildade funktionärer på stationerna – eller vill vi hellre ha bättre organisationer bakom matcherna och mer ”arbetade” stationer med väggar istället för platstband?
Det finns ju för och nackdelar förstås. Om vi vill ha mer seriösa arrangemang kanske det är flera arrangörer som inte mäktar med att anordna en sådan match. Med mer arbetade arrangemang kommer förmodligen fler att lockas till matcherna och det blir bättre konkurrens. Det kanske också är lättare att locka sponsorer för att fylla prisborden med ”större” arrangemang.
Så, hur vill DU ha det? Många mindre matcher eller lite färre med större arrangemang?
[polldaddy poll=5557496]
Sitter och funderar på vilka typer av stationer jag har mött under året samt vilken typ av station som den stora massan verkar gilla och har kommit till följande slutsats;
Stationer som ställer stora krav på skyttarnas kunnande i fråga om träffsäkerhet, komma in rätt i positioner och planeringstaktik verkar medelskytten inte tycka om. Det som däremot verkar falla samma skytt i smaken är stationer med tavlor på mycket nära håll och där man kan springa och skjuta samtidigt. Helst ska tavlorna vara så nära så att man bara behöver lyfta armen och trycka två gånger för att träffa…
Frågan är om det är att det smäller ofta som gör att skytten tycker om dessa stationer eller att de för en gång skull har chansen att skjuta (nästan) lika fort som de bästa skyttarna, för det kan ju inte vara själva utmaningen som de faller för. Eller?
När vi arrangerade vår match i juni, SDC 3 Kullen, ville vi ge skyttarna en skjutteknisk utmaning som ställde höga krav på att skytten skulle behärska grunderna i skyttet. Vi hade därför ställt upp ett antal stålmål på som längst avstånd 25 meter (två stålmål skulle fällas på detta avstånd), alla övriga stålmål kunde fällas på avstånd mellan 15 och 20 meter. Stålmålen mätte 20 cm i diameter vilket motsvarar 7:ans ring på den internationella pistoltavlan. Den motsvarar också grovt sett storleken på A-zonen på classictavlan. För svårt? Jo, det var nog många som tyckte det.
Så hur vill vi att våra svenska tävlingar ska se ut framöver? Ska det vara mer running n’ gunning med faktorer kring 10 eller ska vi ha mer utmanande skjuttekniska (som det är på internationella mästerskap) stationer med faktorer mellan 3 och 6?
Ska vi som arrangerar matcher först och främst tänka på att medelskytten ska klara av stationen eller ska vi bygga stationer som skiljer agnarna från vetet?
[polldaddy poll=3945127]
Redan veckan efter SM var det så dags att kavla upp ärmarna igen för en ny match, denna gången i Ystad. Killarna från Ystads PK har minimalt med utrymme att duka upp stationer på varför de hade 5 större stationer som alla gick in i varandra mer eller mindre för att sedan på samma utrymme, ställa i ordning 3 mindre stationer.
Antalet squader var begränsat till 5 med 12 deltagare i varje. När det var dags att skjuta de 3 mindre stationerna slog de ihop squaderna till 3 stora squader.
Hur blev nu detta då? Jo, jag tycker verkligen att Ystadskamraterna gjort så gott de kunnat utefter de förutsättningarna de hade att arrangera en SDC match. Stationerna var designade med stor hänsyn till omgivningen och begränsningarna i denna. Tanken var också god att slå ihop squaderna när det var dags att skjuta de mindre. Men matchformatet och förutsättningarna gjorde också att det tog mer än 8 timmar att skjuta 137 skott fördelade på 8 stationer.
För att matchen skulle flyta så bra som jag tror att arrangörerna ville, hade de nog fått begränsa deltagarantalet till 8 skyttar per squad.
Vad tyckte ni andra som var där?
Skyttemässigt så har formen hållit i sig sedan Rooster Mountain. Denna gången slutade jag på 3:e plats efter Hagemann och Skaarer.
Här är några bilder från matchen.
Så har då årets Svenska Mästerskap gått av stapeln. Detta året var det Eskilstuna och S:t Eskils skyttar som stod för arrangemanget. Traditionsenligt arrangerar de årsmötesskjutningarna men denna gången var det alltså en level 3 och mästerskap som skulle dukas upp till de ca 250 skyttarna som anmält sig.
Huvudmatchen krockade dessvärre med ett bröllop för min del så jag fick skjuta prematch istället. Det blir ju inte riktigt samma grej men det var antingen prematch eller ingen match och då var valet lätt.
Arrangörerna hade iordningställt 12 stationer där precision premierades före hastighet. Jag tycker själv att precision är en viktig del i dynamiskt skytte så för mig passade stationerna ganska bra. Dock verkar det som att det är en hel del som har åsikter kring stationerna och dess utformning.
Visst, det var en fasligt massa PT:s på matchen men de som någon gång varit och skjutit i Eskilstuna tidigare kan knappast blivit förvånad. Sen skördade station 12 en hel del DQ:s med anledning av snäva pekvinklar och visst kan man ha åsikter om dessa pekvinklar och stationsutformningen men stationen ska bemästras utefter de förutsättningar som finns. Flera skyttar klarade uppenbart inte av det.
Personliga favoriter bland stationerna var 3 (ny kul variant av svinger som tydligen var en felbygge från början), 9 (ställde stora krav på memorering vilket också är en utmaning) och station 1. All heder till designern av station 1.
Prematchen genomfördes i en luftfuktighet som heter duga som på eftermiddagen gick över i en hetta som jag inte stött på på hela sommaren. Det var länge sedan jag svettats så mycket som under denna match. De 12 stationerna sköts under 9 timmar. Skyttet funkade hyffsat med endast 2 D-träff och 1 mike/PT. Dock med ganska långa tider. Jag saknade mina lagkamrater under matchen, speciellt när jag inte var helt säker på bästa lösningen på stationen men de var på väg upp till matchen medan jag sköt, så det var inte så mycket att göra åt den saken.
Trött efter en lång dags skytte satte jag mig i bilen för de 550 kilometerna hem. Nervositeten började redan infinna sig på väg hem för hur det skulle gå för övriga lagkamrater. Vi hade ju ett uttalat mål om att försöka vinna guld i lagtävlingen och jag visste att jag hade skjutit stabilt.
Två långa dagars väntan och en söndagseftermiddag med SMS-kontakt med Jonas så fick jag då reda på att Faj hade tagit hem segern i production! Fantastiskt roligt för det är få personer jag unnar en seger så mycket som Faj. Jag har hela tiden vetat att han haft kapaciteten till att vinna!
Med Fajs segerresultat ökade förväntningarna ännu mer på hur lagets sammanlagda resultat skulle stå sig mot resterande 7-8 lag. Ett par låååånga timmar senare fick jag reda på att vi hade tagit hem lagguldet!! Fantastiskt roligt! Dock blev Faj, Jonas och Peter snuvade på att kliva högst upp på pallen av arrangörerna. De hade missat att lägga in vilka skyttar som utgjorde laget. KLANTIGT! Nåja, det är resultaten som räknas även om det hade varit kul att få visa IPSC Sverige vilka Kullens PK är. Det är ju trots allt första svenska mästerskapen som klubben har representanter på. Nu ska vi göra om bedriften nästa år!
Tack till arrangörerna för en välarrangerad match. Tar ni till er av kritiken kommer er nästa större match bli ännu bättre!
Videokameran stannade hemma denna gången men en vanlig kamera fanns på plats och här ser ni ett litet kollage;
Fler bilder
 |
 |
58 | Unique Visitors |
